Sock it.

Nej, det gick inte bra alls.
Jag vill egentligen inte tala om det men iaf:
Inflyttningsfesten blev en liten chokladboll samt en äppelmuffins, och rätt mycket äppel kanel. Och vatten.
Sen när jag kom hem blev det 1 kopp te, en chokladmuffins och en jordnötskaka.

Till frukost idag blev det fettfri joghurt ovh flingor.
Men sen fortsatte det med massa mandel och dadlar, och sen brast allt. Hemska mängder av nöt-choklad-kakorna och muffins, 3 bitar tårta och rätt mycket sallad i olika former, och te och kaffe och quorn och jag vet inte vad.
Jag MÅSTE sluta med det här. Varenda gång jag far nånstans blir det hets och överätning. Jag måste ju kunna uppföra mig som folk? Jag menar, det här är ju pinsamt.

En sak är dock bra, jag har inte haft nån lust alls att hetsa i nya lägenheten. Det är grymt bra, för jag vill inte att de ska kopplas ihop. Hittills känns iaf Det urbra. Men jag måste få in i hjärnan att jag måste kunna äta som folk annanstans också...
Nej. Nästa gång blir det bra. Jag lovar. Jag måste. Jag Måste... Bra är förstås att mamma ser att jag äter, för hon verkar lite misstänksam, men det här skadar ju mig bara... Nästa gång jag far hem, eller annars äter hos andra, ska jag faktiskt bete mig. Äta lite, så folk inte undrar, men inte hetsa. Skärpa mig...

Jo. Mamma, och pappa också, och syster och bror, verkar alla märka lite. Mamma undrar om jag äter, och sa att bror varit orolig för mig. Syster tycker att jag är så smal, och Pappa tycker att "inte konstigt att du är som en pinne om du far ut och går såhär tidigt". Så kanske är det bara jag som inte ser att jag blivit smalare? Pinne, nej fan, men kanske lite... nåja, de vet ju inte om att det peppar mycket mer än avskräcker... dock måste jag börja akta mig. Dölja mera. Gömma...

Jag hittade förresten en fruktansvärt vacker klänning på loppis som går perfekt till min svarta korsett. Jag blir så smal...
Imorgon ska jag kanske bara äta frukost och sen krusbär... får se. Fick med mig krusbär hem nämligen. Krusbär är gott, ska bara kolla deras kcal-innehåll...

Problemet just nu är att jag inte kan kontrollera mitt sociala ätande. Måste. Måste klara av det. Måste bli smal på riktigt nu. Måste stå över suget och hungern. Klara av det, ha styrkan även utanför mina nya väggar. Jag borde skriva en dikt om det... skrev en här tidigare ikväll, men det var om nåt helt annat.

Bläh. Vi hörs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0