Efter midsommar...

Gårdagen var trevlig. Sådär socialt.
Men fy vad jag åt... för första gången på snart 2 månader har jag inte ens orkat börja räkna ut hur mycket det blev... det var minst 5 dajmmuffins och en stor bit gräddtårta, och massa bröd och fetaostsallad och bönsallad och kex och massa vegansnickers och limsa och godis...
Då jag kom hem idag visade vgåen mellan 58 och 59... men det gissade jag ju nog. Nå, det är ändå under 60. Och idag har varit en bra dag. Matigt då, inte på nåt annat sätt, tro mig...

De andra åt frukost och jag satt med, men jag drack bara te med lite fettfri mjölk i, för jag var inte hungrig, inte ens snål... smetade lite färskost och fick lite smulor på min assiett, ifall nån skulle få för sig att fråga... Sen blev jag iofsig så snål senare, att jag tog den sista dajmmuffinsen innan vi for. Men det var väl okej... sen väl hemma åt jag resten av bönsalladen (slängde lite) och resten av groddarna, mest för proteinet... jag borde börja äta kikärter bara sådär, kanske med lite balsamvinäger till...
Sen fanns det godis på jobbet så jag tog ett par före jobbet och ett par efter, samt en kiwi på pausen. Sen har jag bara druckit en kopp te m fettfri mjölk, så det borde ligga under 1000 kcal idag.
200 kcal för muffins, typ, 550 kcal för salladen för det var rätt mycket olja i den och bönor är rätt energirika, sen typ 150 kcal för annat. Samt att jag gick ända upp till översta våningen då jag kom hem, och sen ner... lite smygjumppa.

Och av nån anledning fick jag världens viljestyrka idag på jobbet, mitt i all jävla pollenallergi. Jag ska bli smal, smal och vacker, smal och vacker och olycklig, haha. Imorgon ska jag äta smörgås med grönsaker till frukost, smoothie med fettfri mjölk o resten av kvarken o banan o nutrilettsoppa-smoothie till lunch, sen kanske frukt på jobbet o sen en pastapåse till middag. Färdigbestämt. Om innehållet i pastapåsen faktiskt stämmer borde det bli typ 600-700 kcal tror jag att jag räknade. Det skulle vara fint. Och så ska jag fara på promenad på morgonen, jaa-a.
För jag ska ner. Jag SKA.

Och jag insåg också att det nog är ett rop på uppmärksamhet, dethär. Jag hoppas på att folk ska märka, undra, fråga, rynka på näsan, sätta sig emot. Dumt, men sant.

Nå, få se när jag vågar väga mig nästa gång nu då...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0